tisdag 17 juni 2008

Skrikiga ungar

Just suttit bredvid en mor med två ungar under tre år, på busshållplatsen. Minsta pojken skrek som om han höll på att dö. Tror aldrig jag hört ett barn skrika så högt utan att det slagit sig. Hans illvrål ekade mellan husen och jag trodde min trumhinna skulle sprängas. En decibelmätare hade nog inte klarat av att mäta ens. Ok, jag tror ni fattar- ungen skrek som en stucken gris, slår sin mor i ansiktet ett par gånger och spottar på sin syster. Vad mamman gör? Ingenting. Inte ett skvatt. Jag vet också att det ibland är nästan omöjligt att få ett ilsket barn lugnt, men att inte ens försöka? Något att distrahera honom med, en liten promenad, en kram, eller ett par lugnande ord?

Efter åtta minuters galenskap kom familjens buss. Pojken fortsatte skrika så det hördes även efter dörrarna stängts. Tur man inte skulle med linje 2...

2 kommentarer:

Anonym sa...

usch hatar sånt där. när de inte ens försöker. blir helt galen :P

Anonym sa...

svar: haha jasså? kul :) ja usch, tycker synd om frankrike. gillar verkligen inte italien, suck. det värsta är att de får möta spanien, som är min afavoriter.